Jag har saknad, jag har längtan..
Jag har ont, jag har tårar (som dock inte rinner).
Allt känns konstigt, mycket känns fel.
Jag är trött, mycket trött, men mina ögon vill ej stänga.
En massa piller, massa tankar. Men de fastnar kvar.
Minnen i mitt huvud fastnar, minnen visar sig som bilder.
Åren går, när ska allt bli bra?
Alla andetag jag tar känns tungt. Medicin tagen där.
Hjärtat svider, och något saknas.
Vad saknas? Jag vet inte...
Närhet vill jag ha, när närheten sen finns vill jag inte.
Ingen blick man kan mötas av mig.
Ibland bara försvinner jag, ingen kontakt alls.
När ska de sluta? När ska de bli bra?