Tankar

Jag har saknad, jag har längtan..
Jag har ont, jag har tårar (som dock inte rinner).
Allt känns konstigt, mycket känns fel. 
Jag är trött, mycket trött, men mina ögon vill ej stänga.
En massa piller, massa tankar. Men de fastnar kvar. 
Minnen i mitt huvud fastnar, minnen visar sig som bilder.
Åren går, när ska allt bli bra?
Alla andetag jag tar känns tungt. Medicin tagen där.
Hjärtat svider, och något saknas. 
Vad saknas? Jag vet inte... 
 
Närhet vill jag ha, när närheten sen finns vill jag inte. 
Ingen blick man kan mötas av mig. 
Ibland bara försvinner jag, ingen kontakt alls. 
När ska de sluta? När ska de bli bra? 

Hittade detta när jag plockade lite i kartonger

Jag kan inte riktigt fatta att jag har förträngt denna dag, allt detta som hände. De var ju fruktansvärt liksom. Fattar inte att man gör så, eller att jag har glömt och dessutom förlåtit henne! Kan man ta tillbaka en förlåtelse?
Jag skrev ner detta efter att de hade hänt, för att minnas, för att alltid minnas vad hon har gjort en gång. Hon har flera, men har alltid förträngt sakerna...
 
 
Natten till Måndagen den 18 juni 2007 !
 
Bea sitter som alltid vid datorn i Väsa medans hennes mamma Cattis och Cattis kille Mats gör i årdning Alva, Mats 5 åriga dotter, för natten. När Cattis och Mats var klara med Alva kom de fram till Bea.
- Packa. Du ska få åka till Mora, säger Cattis.
Bea tittar förvånat på sin mor. För vad Bea minns att Cattis sa för bara någon timme sen att Bea inte skulle få åka till Mora och sova hos sin bästa vän Anki. Men Bea blev endå glad efter att Cattis hade ändrat sig. Så hon börjar packa sina saker. Då gick Mats ut för att klippa gräsmattan. Efter att Mats var borta gr Cattis fram till Bea.
- Sluta! Skriker Cattis till Bea.
Bea slutar att packa ner sitt sista plagg och tittar frågande på sin mamma.
- Jag skulle ju packa mamma säger Bea lite osäkert.
- Nej, skriker Cattis, du ska inte alltid få som du vill!
Bea tänker först säga ifrån, men hejdar sig. För hon vet att då skulle Cattis bli mycket arg. Så Bea gör som hennes mamma säger och sätter sig vid datorn istellet och börjar chattar med sina vänner på MSN. Då kommer Cattis fram till Bea igen.
- Du får inte sitta vid datorn, säger hon.
- Men mamma det är min dator, förklarar Bea, dessutom finns det inget annat att göra.
- Hitta på något annat, säger Cattis.
- Nej! utbrister Bea.
Nu börjar Bea bli irenterad på sin mamma. Bea vet egentligen att hennes mamma nu kommer bli sur. Men Bea känner att Cattis inte borde behandla Bea så här.
- Då drar jag ur modemet, säger Cattis medans hon går till modemet och stänger av den.
MSN loggas ut och Bea blir arg. Men när hon vänder sig om och ser på hennes mamma möter Bea "blicken", en blick som får Bea att rysa över hela kroppen och blir väldigt rädd. Cattis får denna "blick" när hon är nåra på att "sprängas" och blir mycket arg. Bea ser alltid "den blicken" innan hon blir slagen, dragen eller skrikt åt. Så Bea sätter sig i soffan ist och tittar på Disney Channel. Men då ställer Cattis sig framför TV:n så Bea inte kan se.
- Mamma vad gör du? frågar Bea.
- Gå och lägg dig! svarar Cattis med en bestämd röst.
Bea tittar på klockan (i sin mobil).
- Men mamma klockan är bara lite efter tio och jag har ju sommarlov.
Då gir Cattis fram till sin dotter och Bea tittar upp på sin mamma. Då ser Bea "blicken" och hennes kropp börjar skaka. Men hon säger inget eller går inte heller in till sängen. Då kommer Mats in igen .
- Bea är olydig igen så hon ska inte få åka till Mora, säger Cattis till Mats med en lugn röst (fast Bea kan höra att hon försöker dölja hur Cattis egentligen är, arg). Som alltid låtsas Cattis att vara lugn när någon kommer och kan se. Och hon vill inte att personer ska tycka hon gör fel fast hon gör. Men Mats tittar ner på Bea som fortfarande sitter i soffan, men tyst. Hon säger inget till Mats heller. Hon vågar inte. Hon vet hur hennes mamma är. Men Mats han säger inget han heller utan han vänder sig om och går tillbaka ut. När Mats var borta igen tog Cattis i Bea och säger:
- Nu går du till sängen!
- Mamma nej! "halvskriker" Bea tillbaka.
Då tar Cattis i Beas hår och tar tag hårt och kastar Bea på golvet. Bea slår i golvet med en duns och slår i huvudet hårt.
- Upp med dig! skriker Cattis.
Bea tittar upp på sin mamma. Men Bea reser sig upp.
- Mamma vad är det? frågar Bea och känner smärtan och gråten, men sväljer för att inte visa det för sin mamma.
- Jag hatar dig och var inte orolig du ska få flytta i från mig! skriker Cattis högt.
- Mamma tänk på Alva, säger Bea med en skarp röst.
Då tar Cattis upp sin hand och slår Bea hårt på kinden. Då klarar Bea inte av att motstå tårarna. Men precis då ringer det i Beas mobil och hon svarar. Men då tar Cattis mobilen och lägger på. Hon slänger den sen i soffan. Men det ringer igen och igen, så håller det på ett tag. Men Bea får inte svara. Cattis tar tag i Beas hår igen och drar in Bea i rummet där Bea och Alva sover. Cattis slänger Bea rakt in i rummet och Bea slår sitt huvud i något hårt. 
- Sov nu, säger Cattis och går.
Men Bea vill eller kan inte sova. Nu vill hon bara till Mora och få slippa allt detta och hennes mamma. Så Bea reser sig upp och sväljer smärtan. Hon går ut till Cattis och säger:
- Jag vill till Mora!
Men när Bea sen tänker gå tillbaka till sovrummet tar Cattis i Beas arm riktigt hårt. Så Bea får ont. 
- Du ska inte få som du vill, skriker Cattis och tar i hårdare i armen.
Tårar börjar rinna ner för Beas kinder och smärtan i sin arm, huvud och hårbotten gör verkligen ont. Men Beas tårar rinner mest ner för hur hennes mamma behandlar sin dotter. Cattis slänger in Bea i sovrummet igen och då har Bea så ont och ingen mer ork så hon lägger sig i sin säng. Cattis kommer då in i rummet med Beas mobil och de ringer. Men Bea hinner få sin mobil innan de börja ringa. Så hon svarar, och Cattis går. Och den som nu ringer är Anki. Bea förklarar allt för Anki. De bestämmer då att Bea kommer till Anki imorgon och kontaktar Soc. När de hade lagt på kunna Bea inte få någon blund alls. Hon vill bara bort i från sin mamma. Men när Mats kommer in igen kan Bea höra hur Cattis gråter och förklarar för Mats att Bea inte lyssnar, och att hon är en dålig mamma.. Bea tänker då kliva ur sängen först och gå in till dom och förklara exakt vad som hade hänt och att Cattis inte är en bra mamma, men ist för att klaga göra något åt det och inte bete sig som en skit mamma. Men Bea ligger kvar i sängen. Hon vet inte riktigt varför hon inte vill gå dit. Men något säger henne att hon borde ligga kvar och bara vänta tills morgondagen så hon kan komma till Mora och kontakta Soc, och kanske hennes fosterfamilj...
Taggar: ett minne;

Framtiden ser ljus ut, men som en skugga följer de förflutna

Framtiden ser ljus ut, medan allt bakom är mörkt.
"se framåt" säger man, med de bakom följer.
Vart jag än bär iväg, hur mycket jag än försöker,
följer de förflutna mig.
Slag gör ont, med minnena gör ondare.
Blåmärken syns inte, men finns alltid kvar.
Kommer de någonsin att bli bra?
"va långt jag har kommit" önskar jag att jag sade.
Men när orden ska komma är de något som inte stämmer.
Som en skugga följer kroppen, följer de förflutna mig.
Jag vill gråta, vill skrika.
Men tårarna är slut, och inga ord kommer fram.
"lyssna till ditt hjärta" säger man, men mitt hjärta är tyst,
de finns ingen röst ele känsla mer i mitt hjärta.
Har de gått så långt att hjärtat har givit upp?
Ligger själv i sängen, men är inte ensam.
Blundar jag, kan jag bara se.
Tittar jag, är jag bara blind.
"allt kommer att bli bra" säger man, men hur ska de kunna bli?
Jag har försökt att bara se framåt,
försökt att glömma allt de förflutna,
alla slag, alla ord, allt annat.
Men de kommer alltid tillbaka som ett hemskt minne,
som en knivspets drar sig sakta in i hjärtat.
Framtiden ser ljus ut, men som en skugga följer de mörka...